1. St Vincent-Strangers (musik) St Vincent heter egentligen Annie Clarks. Hon var tidigare medlem i fotbollslaget/kören The Polyphonic Spree, ni vet de som sedan ynglade av sig och där kidsen hamnade i Sverige och drog igång en ny kör som hette I´m From Barcelona (eller något sådant...).
På egen hand gör Annie Clark en distansierad, kylig popmusik men med många varma hookar och twistar. Jag kan inte låta bli att dras in hennes musikaliska värld där en låt på samma gång kan vara både en smekning och ett knytnävsslag.
2. The Horrors-Primary Colours (musik) Jag avfärdade The Horrors redan när de dök upp första gången, 2007. Jag lyssnade inte ens på deras skiva då. Det kändes som jag växte ur den där goth-frisyren någon gång 1988. Men efter en recension på The Quietus bestämde jag mig för att ge dem en chans. Framförallt efter den spellista som The Quietus satt ihop med The Horrors influenser inför nya skivan.
På något smutsigt sätt kan jag ändå inte låta bli att tycka det här är lite bra, även om referenserna till MBV, TJAMC, Spacemen 3 och The Cure (kom igen, kolla in omslaget! Skivtiteln!) är mer än tydliga. Det är svajande gitarrarmar, monotona bassgångar och Brett Anderson-swagger och någonstans, i ett mörkt skrymsle inom mig, kryper musiken in.
3. Jens Lapidus-Aldrig Fucka Upp (bok)
4. Anna Järvinen-Man Var Bland Molnen (musik) Jag tänker fortfarande på Turid när jag hör Anna Järvinen och det gör då rakt ingenting.
5. Camera Obscura-My Maudlin Career (musik)
Bubblar
Seashells (band?) Mattias skickade en inbjudan för Seashells räkning som han hade fått från någon stackars indiekille i Nebraska som skulle arrangera en stödfestival för en lokal radiostation. Vi (bandet) fick gärna anmäla vårt intresse att delta på festivalen. Ingen ersättning utgår, om vi blir utvalda att spela men stället hade ett fint zoo och andra sevärdheter. Internet works in mysterious ways...
Annie-Anthonio (Fred Falke remix) (låt)
Top Chef (TV)
